En stadsdel i Stockholm som länge fascinerat mig är Gamla Enskede. Den centralt belägna villastaden Söder om Söder som lyckas hålla charmen år efter år. Området utgörs av hundratals praktfulla villor längs svängda gaturum som samsas om utrymmet med grönskande parker, skolor, kyrkor och affärer.
Följ med mig på en bildspäckad stadsvandring och lär dig mer om det cirka hundraåriga riksintresset Gamla Enskede!
Sveriges första trädgårdsstad
Trädgårdsstaden – detta livskvalitativa stadsplaneringskoncept, där självständiga egnahemshus står längs slingrande vägar inbäddade i grönska, med parker och torg bakom hörnet. Trädgårdsstaden får sägas vara min absoluta favorit bland stadsplaner och återfinns på många håll i vårt avlånga land. Den kommunala trädgårdsstaden hade dock sin svenska premiär i Gamla Enskede, vilket gör stadsdelen väldigt intressant att studera.
Historia
Året 1904 köpte Stockholms stad lantegendomen Enskede gård av släkten Odelberg med huvudsyftet att bygga bostäder och uppföra industrier, ytan var 607 hektar och köpeskillingen var 33 öre per kvadratmeter. Tre år senare fastställdes en stadsplan för det som idag kallas Gamla Enskede, den var inspirerad av engelska trädgårdsstäder med oregelbundna kvartersformer.
Stadsplaneområde nr 1 i Enskede utformades av Per Olof Hallman och är svagt hjärtformad med anpassning till terrängen.
På högre höjder i det 60 hektar stora området reserverades det plats för parker och allmänna byggnader, däribland den förtjusande Margaretaparken.
Egna hemmet blev ett alternativ
Lagen om tomträtt tillkom 1908 vilket gjorde det möjligt för staden att upplåta tomtmark där tomtbebyggelse kunde intecknas och belånas. Man kunde ta lån på upp till 80 % av byggnadsvärdet genom AB Stockholms Tomträttskassa, dessa gynnsamma villkor ledde till att det egna hemmet blev ett alternativ till innerstadens lägenheter.
1910 var årshyran för en lägenhet med 2 rum och kök i centrala Stockholm densamma som för en stuga i Enskede med 2 rum och kök plus källare och trädgårdstomt. Självklart blev intresset stort för villapjäserna som uppfördes i den splitternya förorten!
Första spadtaget till trädgårdsstaden togs den 26 juni 1908 och större delen av stadsplaneområdet byggdes färdigt 1913. Ytterligare stadsplaner söder om Sockenvägen och väster om Plantskolevägen togs fram och färdigställdes fram till 1945. Kartan ovan visar vilka exploatörer som bebyggde Gamla Enskede.
En stor del egnahem byggdes av Stockholms stad genom Lantegendomsnämnden och senare Stockholms stads småstugebyrå. Bland övriga aktörer finner vi en hel del enskilda, men även AB Hem på landet, AB Stockholms trädgårdsstäder och ett par bostadsföreningar. En förklaring till att Gamla Enskede är en rätt enhetligt bebyggd stadsdel är att även om det fanns olika exploatörer så användes ofta standardritningar från bl.a. Lantegendomsnämnden.
En välbevarad villastad
Gamla Enskede är i likhet med innerstadens Gamla stan en välkonserverad stadsdel som är sig lik efter drygt hundra år av tidens tand. Området är utpekat som riksintresse av Länsstyrelsen i Stockholm med en stor andel kulturhistoriskt skyddsmärkta byggnader. I kombination med byggnadsvårdsintresserade fastighetsägare har stadsdelen behållit sin karaktär i mångt och mycket.
Detta är Kyrklundsvägen cirka 1920 fotad från korsande Margaretavägen, på den här tiden hette vägen Bragevägen. Huset till vänster byggdes redan 1909 vid stadsdelens uppkomst och är en s.k. Enskedestuga. Den nationalromantiska husmodellen presenterades som ett mönsterhus på Konstindustriutställningen 1909 och ritades av Axel H. Forsberg.
Cirka hundra år senare är samma perspektiv betydligt mer förvuxet. Men bortsett från träd och buskar så går det absolut att känna igen sig. Enskedestugan har byggts till genom åren och fått fasaden ändrad, men har i varje fall behållit formen i denna vy.
Det här fotot på Margaretavägens välkända radhuslängor är från cirka 1915. De engelskt inspirerade längorna ritades av Victor Bodin och benämns av Riksantikvarieämbetet som Sveriges första radhus. Planen var att bygga betydligt fler än de 37 st radhus som uppfördes här mellan 1908 och 1909, problemet var dock att de inte var så eftertraktade.
Radhuskonceptet var nytt och ouppskattat bland svenskarna varpå radhusen istället fick hyras ut. Idag är dock intresset av en annan kaliber och vill man förvärva en av dessa kulturhistoriska pärlor får man räkna med över 100.000 kr per kvadratmeter.
Längorna uppfördes av Stockholm stads Lantegendomsnämnd och har planlösningar med tre rum och kök fördelat på nätta 70 kvadrat. Utseendemässigt original med fasad i slätputs, spritade kvadrater ovanför bottenvåningens fönster och formade fönsterunderstycken i putsrelief. Fönstren är rikligt dekorerade med tätspröjs upptill.
En lummig och lite småhemlig stig som sträcker sig bakom radhusens bakgårdar.
En portion av Handelsvägen från en svunnen tid med en del av Margaretaparkens resliga tallar, det s.k. Handelshuset är en känd Enskedevy sedan slutet av 1900-talet.
Handelshuset byggdes redan 1909 och har i huvudsak behållit sin ursprungliga karaktär. I början inrymdes här allt som hörde till livets nödvändiga ting. Det vill säga mjölkaffären, lysoljeaffären, posten och förstås cigarraffären.
Handelsvägen sträcker sig från Svedmyraplan fram till Enskede skola där den möter Stockholmsvägen. Fastigheterna här har grönskande innergårdar mot norr och fortfarande affärslokaler i vissa bottenplan. Gatubilden här är som en miniversion av äldre sekelskiftesstråk i innerstaden.
Lantbrukaren 8 är ett flerfamiljshus från 1910 med två våningar och inredd vind. Pampigt va?
Perspektiv mot Handelsvägen från Mittelvägen som löper mellan Enskede skola och Margaretaparken.
På motsatt sida Mittelvägen finner vi Stockholmsvägen. Flerfamiljshuset i bild uppfördes 1925 och har kvar mycket av sin ursprungliga karaktär med spritputsad fasad och enkupigt taktegel.
Stockholmsvägen cirka 1940 med kvarteret Stendiket närmast till vänster och en skymt av Enskede folkskola på andra sidan.
Träden har vuxit till sig rejält och tomterna längs med Stockholmsvägen har inhägnats med häckar istället för staket.
Bild tagen från andra hållet cirka 1945, åt höger går Skogsvägen in och till vänster har vi Margaretaparken.
Här är det lätt att känna igen sig, fyrtiotalets resliga trädgrupper ser i princip likadana ut.
Enskede folkskola började uppföras 1915 och ritades av den etablerade skolarkitekten Georg A. Nilsson. ”Vita skolan” placerades centralt i Gamla Enskede vid Stockholmsvägen-Handelsvägen och fick två flyglar tillbyggda 1923. De utformades av samme arkitekt och var nödvändiga sett till det växande barnantalet.
Idag är Enskede skola en av Stockholms största grundskolor med ca 940 elever fördelat på förskoleklasser ända upp till årskurs nio. Genom åren har skolan fått en ny slöjdbyggnad, en stor idrottshall och fritidshemmet Slagskeppet.
Skolans baksida mot Mittelvägen.
Stockholmsvägen-Genvägen som möts utanför skolans ingång.
Det vore inte en trädgårdsstad utan en egen kyrka, faktum är det redan i stadsplanen 1907 fanns plats för ett kapell som skulle ligga högt på en kulle. Enskede kyrka invigdes 1915 och finansierades frivilligt av ett kyrkligt sällskap. Arkitekt Carl Bergsten skapade en mäktig kyrkobyggnad som passade väl in i trädgårdsstadens stadsbild, byggnaden har tegelmurar som putsats samt avfärgats i en gulvit kulör.
Kyrkans takfall blev av det brantare slaget och täcktes med skiffer liksom takryttaren som också kröntes med en korsspira toppad med en tupp. Arkitekten hämtade inspiration från traditionella attribut som återfanns i den svenska sockenkyrkan, men för Enskede kyrka gav Bergsten även utrymme för en mer praktisk utformning.
Den andra kyrkan i Gamla Enskede ligger där Stockholmsvägen korsar Triangelvägen och Krokvägen. Den här bilden på Triangelkyrkan (hette Betelkyrkan t.o.m. 1983) togs cirka 1928 men kyrkan uppfördes redan 1911 i ett kvarter som var navet för affärs- och serviceutbudet i Gamla Enskede.
Genom åren har kyrkobyggnaden byggts till med en vinkelbyggd samlingssal mot norr och en modern byggnad för lägenheter och kontor mot väster. Trots dessa förändringar har kyrkan behållit sin karaktär.
Byggnaden med adress Stockholmsvägen 17 uppfördes 1910 och har genom åren inrymt både hyresgäster, butiker och annan samhällsservice. Arkitekt var G. E. Pettersson.
Idag är byggnaden mest känd för kvarterskrogen Gamla Enskede Matbod med dess gemytliga uteservering som under gynnsamma sommardagar har sol hela kvällen. En Entrecôte om jag får be!
Denna bild togs cirka 1918 intill samma hus med perspektiv ner mot Stockholmsvägen. Den charmiga lilla bilen tillhörde troligen den läkare som både hade boende och praktik i byggnaden.
Den största bebyggelsemässiga förändringen är det flerbostadshus som skymtas bortom träden, det uppfördes intill Nynäsvägen ett par år efter att den svartvita bilden togs.
Här är en bild från cirka 1920 på en viktig affärsbyggnad invid hörnet av Krokvägen och Stora Gungans väg. På Konsumtionsföreningen Thule kunde man nämligen få handla på krita. Huset byggdes 1913 och var den första i sitt slag utanför tullarna.
Byggnaden är sig lik i allra högsta grad och bär på en rad påminnelser om dess historiska användning, även om Konsum lämnade huset redan 1983.
Idag är det här man skämmer bort sig med en fika och prima kaffebröd då huset är hem till traktens hantverksbageri Gamla Enskede Bageri.
Intill Konsumhuset har vi det ståtliga bostadshuset från 1909 med affärslokaler i botten som än idag huserar verksamheter. Bland dessa finner vi Reuterdahls urmakeri som specialiserar sig på större ur och vars ägare ser över uren på bl.a. Stockholms slott. Här finns också ateljén och butiken Stil Epok som fokuserar på trendigt hantverk och glada färger, bakom den blå dörren finner vi slutligen Mostrarnas Diversehandel som bl.a. säljer möbler och antikt.
Sammantaget kan man säga att serviceutbudet i Gamla Enskede på sätt och vis är intakt vilket hjälper till att hålla området levande. Detta är särskilt uppskattat idag när serviceutbudet centraliseras till gallerior och stormarknader.
Dags att dyka in i de gaturum som stadsdelen är mest känd för, nämligen villakvarteren. Här ser vi kilen mellan Skogs- och Margaretavägen cirka 1920. Skylten till höger om huset skvallrar om att här finns en skomakarverkstad.
I vanlig ordning har det gröna växt till sig, vägkilen har vilat här sedan stadsdelens begynnelse. Villan med det f.d. skomakeriet byggdes faktiskt redan 1909 och är trots sin ålder i ett gott skick.
Starkt kulturskyddad fastighet precis intill Margaretaparkens sydöstra hörn. Gamla Enskedes parkstolthet är närmare bestämt en naturligt sparad skogsbacke som var precis i linje med tidens rådande ideal för en lummig trädgårdsstad. Parken kan väl nästan sägas vara den gröna medelpunkten för de hundratalet grönskande villaträdgårdar som återfinns längs med stadsdelens gator.
Gångvägen som syntes på föregående bild slingrar sig fram till Handelsvägen. Villan i bild är en s.k. Enskedestuga som byggts till under 60-talet. Typhuset uppfördes i ett 20-tal exemplar och hade ursprungligen ett lite mer dekorintensivt fasadarrangemang än vad som syns på denna fastighet.
Enskedestugan representerade det svenska idealhemmet i äkta Carl Larsson-anda. Nettokostnaden för att bygga en Enskedestuga låg på 4 500 kronor, idag motsvarar den nätta summan cirka 240 000 kronor.
På villasafari.
Utblick från Björkvägen mot samma patinaförsedda Enskedestuga med Margaretaparkens omsvepande växtliv i bakgrunden.
Björkvägen cirka 1915 fotad strax nedanför Enskede kyrka.
Hundra år senare och detta perspektiv är sig likt, mycket tack vare den välbevarade villan till vänster i bild som byggdes 1909 (huset hade dock ursprungligen en putsad fasad).
Björkvägen möter upp Enskedevägen i norr. Här står familjen samlad för ett högtidligt 1920-talsfotografi, huset är av typen Enskedevilla som var några mått större än Enskedestugan.
Enskedevillan har byggts till ordentligt, men det ska tilläggas att det är gjort med stor omsorg och man skulle kunna tro att detta tillbyggnadsutförande är original. Originalbyggåret 1910 är stolt utskrivet på den släta putsfasaden.
Halten av lummighet är hiskeligt hög i den här bilden. Vackra fastigheten Friluftsbadet 2 anno 1910 svalkar sig bakom de välvuxna träden.
Margaretavägens norra ände en varm augustidag.
Dagsverkaren 3 har bevarat sin 1910-talskaraktär med värdighet, en av de vackraste villorna i Gamla Enskede att beskåda.
Huset i färgsatt fokus har den högsta möjliga kulturskyddsmärkningen och är granne med Enskede kyrka. Typhuset har en lite lantligare karaktär med större ytor, valfriheten vid egnahemsbyggandet var uppskattat.
Att promenera i Gamla Enskede en sommardag är en väldoftande upplevelse. Syrener och blommor varvas med nygräddade bakverksessenser från öppna köksfönster.
Högtidligheter bakom häcken.
Dessa dubbelhus utmed Back- och Björkvägen var populära redan från start och ritades av Victor Bodin. Uppförda mellan 1908 – 1909 i totalt 36 exemplar (d.v.s 18 st hus) med kalkputsade fasader i slätputs och höga delvis valmade tegeltäckta tak.
Ett till ögonblick från förr, närmare bestämt Krokvägen i riktning mot norr cirka 1920.
Nittiofem år är väl ingenting i Gamla Enskede? Lite lummigare och i princip lika livfullt. Den vackra spröjsfyllda villan till höger i bild byggdes redan 1909, under 70-talet så tappade villan mycket av sin vackra originalkaraktär men idag ser den i princip återställd ut vilket gläder mig oerhört. Historiska hus förtjänar att uppvaktas!
Den pampiga souterrängvillan Torparen 1 kikar fram genom växtligheten. Detta hus liknar ingenting annat sett till design, utförande och storlek.
En av många villagränder i stadsdelen.
Vi avrundar denna bildresa med Enskedes Boulevard – trädallén på Sockenvägen.
Villorna har mestadels byggts under 1920-talet och har genom åren hållits i välvårdade skick.
Sadeltak, locklistpanel, puts och spröjsade fönster. Här tar man en promenad tillbaka i tiden.
Solen kikar fram genom lövverket.
På andra sidan av Sockenvägen har vi småsstugeområdet som i folkmun har kommit att kallas för Svampområdet. Alla kvartersnamn är nämligen svampsorter, allt från ”Tryffeln” till ”Karljohanssvampen”. Husen här uppfördes vid slutet av 1920-talet efter typritningar från Egnahemsbyrån. Sammanhängande villakvarter finns det gott om i Enskede och stadsbilden blir alltid lika förtjusande!
Upptäck Gamla Enskede
Jag vill tacka dig för att du tog del av detta bildreportage om en av Stockholm Söderorts absoluta pärlor. Trädgårdsstäder har en hög upplevelsegrad och utgör ett framgångskoncept inom stadsplanering av flera skäl.
Det bästa är förstås mysfaktorn, samspelet mellan bostäder och natur, och – som i fallet med Enskede – närheten till huvudstadens puls bortom villaidyllens lugna sfär.
Njut av den fortsatta sommaren och gör för all del en byggnadshistorisk liten sightseeing i Gamla Enskede, här har du guiden! 😉
Ta reda på om ditt hus har en gällande kulturklassificering med karttjänsten från Riksantikvarieämbetet!
Källor:
Riksantikvarieämbetet och deras byggnadsregister
Villastäder – Enskede, Örby, Älvsjö, Stureby (2003)
Stadsarkivet
Stadsmuseet
Stockholmskällan
6 Comments